Pirrigt

Så här skoj kan man ha det under en vecka i Sälen.Underbart skoj.Första gången som barnen provade på slalom och de bliv bitna direkt.Framförallt Eric.Han var superduktig både vad gäller att åka slalom och åka lift.Det var t o m så jag längtade till att få åka slalom igen så jag längtar till den dagen då Felicia också kan ge sig ut i backarna.Jag som ändå inte är något slalom freak precis.Det blev en hel del pulkaåkning och gungande också.




Utsikten från stugan som vi bodde i.Kallt som bara den var det men en vacker vecka.

Liten Felicia med röd nästipp :-)

Hon fick plats så bra i bilstolen i pulkan.

Från snö till sol.Idag är det bara 5 dagar kvar tills vi åker tillbaka till USA .Det känns lite pirrigt i magen nu.

Hoppas att det går lika bra som vanligt med barnen och att även lilla Felicia tycker om att flyga.Hon som är lugnet själv i vanliga fall,en go och glad tjej.Precis som en kexchoklad med andra ord :-)

Gångna vintern

Vintern hade ju kunnat bli bättre med tanke på att vi varit vatten lösa.Men vi har ju överlevt.
Fick lite panik och ett nervöst sammanbrott på nyårsafton kväll när jag var ensam hemma då P jobbade.Tindra spydde flera gånger p g a sin förkylning och då var det inget skoj att inte kunna ta vatten ur kranen och inte kunna tvätta.Men vi fixade det med.



Så här såg det ut dagen innan nyårsafton när strömmen försvann som hastigast.Bäst att tända lampan innan det blev mörkt.Tidigare på dagen fick vi tillbaka strömmen efter att ha varit utan i nästan ett dygn och det var inget roligt i kylan.Det har hänt titt som tätt i vinter och då har vi inte varit glada åt vattenfall.

Mycket snö var det då det var som mest.Vackert.

P gjorde en skridskobana till barnen som åkte skridskor för första gången nånsin och det var uppskattat.

Första gången som de stod på skidor,miniskidor.Tindra skrattade halvt ihjäl sig och det var ingen styrsel i den lilla kroppen då :-)

Bara sen igår så har det smält undan hur mycket is som helst av det som finns kvar här och det är lite leksaker som tittar fram både här och där.Jag och Tindra och Felicia var ute förut när solen försökte ta sig igenom molnen och det var riktigt skönt.Slutade med att jag satt på kanten till sandlådan och läste tidning.Det var härligt att kunna göra det ute igen.

Alla dagar är inte bra dagar

Alla dagar är inte bra dagar vare sig man är vuxen eller barn.Dessa dagar så pendlar vi upp och ner allihop tror jag.
I förrgår var jag beredd att ge upp det mesta som jag höll på mig.
För lite mer än 3 månader sedan så frös vattnet för oss och när dagarna känns som tyngst då blir det ännu jobbigare.Men annars så har vi lärt oss att kånka vatten och koka innan vi skall diska.Men det är ju inget man vill hålla på med enn längre tid och 3 månader är en lång tid.
Hur som helst så mitt i vatten eländet så verkar det som att avloppet har fryst också,under några få stackars dagar då vi inte var hemma.Då när jag såg att vattnet inte rann ned så kunde jag hålla mig för skratt.Då blev allt så mycket jobbigare.
Nu skall det ju bli varmare dagtid sån förhoppningsvis kan det hjälpa.Men det verkar otroligt.Vi bor så pass långt ned och här kommer inte solen åt i hela trdädgården och tyvärr inte där det har frusit.
Solen lyser med sin frånvaro,vet inte när vi såg den sist.Här har bara varit grått som ett askmoln de senaste dagarna.Inget kul alls.



Tindra vill inte gärna ha håret uppsatt tyvärr.Det skulle vara roligt att pyssla med hennes hår men än så länge visar hon inget större intresse.Rätt som det är får jag göra en fläta men då får det gå fort för sitta still går ju inte.Vid vissa tillfällen är fröken väldigt lik mig och även så vid tillfällen då hon har håret uppsatt.




Som sagt,alla dagar är inte bra dagar och vid vissa tillfällen får man ta till metoder för att roa de små.Eric fick låna min telefon och ta lite kort.Tycker det är gulligt det här kortet på Felicia som inte ligger still.Fast jag vet inte om det är på boken eller Felicia som Eric fokuserat mest på.


Tänk va,snart är det full fart på golvet på de här benen.Alltså det är ju redan full fart men jag menar att det kanske inte dröjer så länge innan hon kryper eller står/går.
Det händer väldigt ofta att vi är på väg att sätta ner henne på golvet eftersom vi är så vana att göra det med de andra busfröna.
Hon hoppar för fullt i hoppgungan och det är riktigt roligt,full fart och runt runt går det.
Två riskorn visar sig när hon ler och ibland känns de väldigt väl.AJ!!