Man ska aldrig säga aldrig

I går när jag hade sammandragningar och sen världens fest i magen så tänkte jag att det är tur att det är lugnt när jag ligger i sängen.Men det skulle jag aldrig tänkt för idag var det tio reser värre.
Jag hade svårt att somna om och låg bara i sängen och tittade när jag kände i ryggen hur det började att verka till och direkt så tänkte jag LUSTGAS.Jag har inte känt den smärtan sen jag låg på förlossningen och väntade Eric.
Med Tindra så hann jag aldrig känna annat än sammandragningar fast inte nån värk.Med Eric hade jag konstant värk i flera veckor men inte den här "känns som att man blir knivstucken i ryggen värken".
Den försvann och sen kom den igen efter bara några minuter.Inte det minsta roligt och jag kände mig lite ynklig.Men det blev inget mer och resten av dagen har jag känt vanliga sammandragningar och återigen så verkar det vara fest i magen.
Det är lite för tidigt om h*n vill komma ut nu så den får allt stanna kvar där ett tag till och jag ska försöka att ta det lilla lugna.Men säg det till två små barn som har energi utan dess like i nästan 24h om dygnet.